.

Herregud vad roligt vi har haft det. 22 personer som man tycker väldigt mycket om, åker uppåt i snölandet för grym åkning med strålande sol, after ski med ruskigt bra liveband och skönt festande på bygget. Jag njuter av minnena som jag har fått från den gångna helgen! Både mamma och pappa frågar hela tiden, "Ja men berätta något roligt som har hänt då!" Vad ska man välja? Det går bara inte och de skulle aldrig ens förstå hur kul vi har haft det. You had to be there, liksom. Däremot så tänkte jag faktiskt lista några av de höjdpunkter som helgen hade att bjuda på:

- Att min stuga var den enda som hade diskmaskin (damn vad vi uppskattade det med tanke på all disk vi hade efter att alla supit med alla våra glas)

- När Moa kastrullade till det rätt ordentligt en kväll och helt plötsligt (eller?) börjar knuffa bort mig heeeela tiden som att hon var skitlack på mig och jag fattade absolut ingenting. Hur var det med att kontrollera aggressionerna på fyllan? ;)

- Att Maxxan på Åretorget borde undra var alla deras sugrör tog vägen och varför vi alltid var inne där men aldrig handlade något.

- När Mattan hamnade själv i en sittlift efter att jag och Line inte fått åka med. Hon glider fram dit själv till platån där man hoppar på och märker att vi blivit kvar förrän hon ser att hon flyger solo. Det var faktiskt inte meningen Matís!

- All grym mat som vi fick i vår stuga. Jag tror att Moa kan ta åt sig äran nästan helt för det var nog bara hon som lagade mat. Good job, Lillen!

- Att vi gjorde egna shots! Topp-två var helt klart Vasaloppet (Även kallad Störtlopps-shoten eftersom det gick rätt snabbt utför efter några sådana) och Vicksen!

- Att jag lärde mig Maggan-dansen av Mattisen.

- Att jag och Mois delade på en 90säng i 2 av 3 nätter för att soffan var lite tveksam efter att Fia hoppat sönder den.

- Alla vurpor! Therese åker kana ner för en backe efter en blöt eftermiddag på afterskin med pjäxor, stavar och skidor. Allting flyger kors och tvärs och hon är 30 cm från att glida rakt in i ett träd. Line hade en "nära-döden-upplevelse" (Jag var inte med men enligt henne var det bra nära). Hon får inte heller stopp på sina tassar och glider rakt in mot en snövall och bara ramlar rakt fram med raka ben och hon försvinner bakom den in på en bilväg. Eller när jag gjort en vurpa hem från krogen och Mickan fick inte med den på film och vill att jag ska ramla igen. För att "hjälpa till" så lägger Fia in en hockeytackling på mig så jag flyger tillbaka in i snöhögen och den fick vi på film .. Nöjd Micks!

- Folk som ställer upp till 100%, jag kan aldrig sluta förvånas över hur viktigt det är. Tack!

- Alla skratt som det bjöds på, det går inte ens beskriva hur mycket jag skrattade. Inte för att det krävs så mycket för att jag ska göra det men vad faan spelar det för roll. I'm the lucky one, then!

Tack till ALLA som gjorde den här helgen tilll den bästa helgen på länge <3

Tråkigt var dock att Mickan tappat rösten totalt sista dagen. På tåget hem satt lilla snuttisen helt tyst och fick skriva på servetter om hon ville ha något sagt. Det blev ju inte lättare när vi spelade M.I.G och jag och Moa chansade vilt på vissa frågor och Mickan fick inte en syl i vädret för hon kunde ju egentligen svaret fast vi öste på med våra något inkorrekta svar.. Vi vann i slutändan iaf Mickan!

Veckan som följer domineras av jobb och innebandy. Match imorgon mot TIS i DJ19 och match på söndag i Div2. Ska försöka klämma in lite quality-time med Mickan också, om hon fått tillbaka sin röst någorlunda vill säga! Jag vill inte sitta en hel kväll och läsa på servetter känner jag :)

Nästa vecka är jag och Jenne och praktiserar på vad som kommer bli en tidning om daminnebandy. Vi får vara med från scratch och jag ser fram emot det så in i norden. Känns som att vi har någonting att bidra med också. Och det är någonting nytt, och det kan jag behöva.


Har försökt få tag på er, Jennifer och Carro men det går inte. Give me a sign of life?

Över och ut, chokladstrut

Pöss / M