.

Nu kommer det. Det som är så jobbigt när man haft en väldigt shysst vinter i ett antal månader. Tempen sjunker och vad händer då, mina vänner? Jo, snön den smälter och bildar slask. Behöver jag ens säga nå mer. Och TACK, verkligen tack till alla underbara bilister som kör ner en med snöslask när man går där helt utelämnad på trottoaren utan något skydd alls. Bara för du sitter i en plåtburk som skyddar dig, vilka jävla stolpskott.

Nog om det.

Jag är härmed skyldig Jennifer Sporrong en bio när hon kommer hem igen, för hon gjorde mig på bättre humör utan att ens veta om det imorse. Hitta henne ute i cyberspace imorse, innan hon skulle gå och lägga sig då, och jag fick någon typ av adrenalinkick i hela kroppen när jag såg att hon var online på ansiktsbok. Vi lyckas alltid missa varandra på skype, msn och allt möjligt som borde göra det enklare för oss att hålla kontakten. Jag behövde nog höra från mina kära vänner där borta för att få en liten humör-boost. Tänk att det krävs så lite! Helt otroligt.

Fick ett litet skönt avbrott idag på jobbet också när Mickan ringde. Vi pratade om lite allt möjligt vilket jag alltid uppskattar. Surra om vadsomhelst. Det var ett tag sedan jag pratade med henne, senaste gången var nog när hon varpå väg hem från krogen och hon ringer mig vid halv 3 och jag låg och sov. Jag tror samtalet varade i cirkus en timme . Hon står och skriker i telefonen som jag i princip lagt brevid mig och ligger och jag viskar lite försiktigt tillbaka. Haha ett sådant minne som jag bara kom att tänka på och hade lust att dela med mig av.

Träning ikäll, kris i ballongen. Vi får se hur det går!