.

Såg på förkväll medan jag förberedde kvällens mat och de pratade om fobier. De andra broidsen hade "fobier" (vad nu klassas som att man har en fobi jag vet ej. Kan någonting att googla?) för spindlar och ormar och dylikt medan Gynning svarade att hennes fobi var döden. De andra såg undrande ut och tyckte väl inte riktigt att det var någon typ av fobi. Gynning påstod däremot att det fobiernas fobi. Om man är t.ex är rädd för ormar, varför är man då rädd för ormar? Antagligen för att man ska dö av ett bett eller något i den stilen. Alltså rädd för döden. Jag inser att Gynnings teori och tanke om att döden är en fobi inte är något livsavgörande för min egen del och att den mycket väl kan ha en del brister men jag lekte ändå med tanken att för mig, så skulle det mycket väl kunna vara en fobi ..

En annan intressant sak som hänt under veckan var i måndags när jag kom till jobbet och stod och surrade med Susanne så berättade hon att hon under de senaste dagarna gått runt med en konstig magkänsla, och hon pekade ut ett ställe på magen där hon hade ont. Den där magkänslan sade hon att hon  hade bara för att någonting skulle hända. Hon hade ingen aning om vad utan gick hela tiden och ojade sig över att "någonting kommer att hända". Jag menar folk är sjuka till höger och vänster hela tiden så jag antog väl bara att hon skulle åka på någon magsjuka eller vad som helst. Jag uppfattar henne som lite excentrisk, men hon är ändå väldigt realistisk. Hursomhelst tänkte jag inte mer på detta. När vi kommit in och klätt av alla barnen och samlat oss på runda mattan ringer telefonen. Det är hennes dotter som blivit sjuk, hon hade ont i magen (det visade sig senare att det var på samma ställe som Susanne hade ont.) Susanne var tvungen att åka hem för att ta hand om henne naturligtvis. Senare samma dag ringer hon och berättar att hennes dotter blivit sämre och att de ska uppsöka läkare samma kväll plus att Susanne tycker att hennes magvärk har blivit sämre.

Dagen efter ringer hon och berättar att hennes dotter fick akut operera bort sin blindtarm samma kväll. Det var inte förrän hennes dotter kommit ut från operationen som Susannes magvärk släppte. Hittills såg jag det bara som ren och skär slump. Det var inte förrän jag berättade de för de andra som jag jobbar med och de fäller kommentaren "Ja men sånt där gör Susanne hela tiden, hon vet inte vad som ska hända men hon vet att någonting ska hända." Ett sjätte sinne eller riktigt bra moders-instinkter? I rest my case.

Jag tyckte det var lite intressant bara.

Ikväll på träningen kommer vi att få höra ett och annat .. men det är bra. Det kommer att bli bra. Vi behöver det.  


Pöss / M

.. Ändå så sitter man där igen nästa år med schlager upp till tänderna och vill vara med och påverka resultatet. Är det nå speciellt svenskt med det eller?

Förlåt, den här veckan har jag varit hemskt lat och lite för bekväm när jag helt nonchalant bara slängt mig i soffan efterjobbet för att invänta mat och sedan pallra mig till träningen. Dåliga vanor ska bort!

Veckan som varit har egentligen bara bestått av jobb och träning och mat. I fredags däremot blev det kokta fläsket stekt då vi var flera individer som samlades hemma hos Evve för att säga hejdå till lilla Beckis som lämnar oss för Umeå (?). Whatever. Det är tråkigt i alla fall. Jag tror det inte bara var jag som pratade mer med henne under kvällen än vad man liksom gjort förut.. Fan vad sämst man är när det gäller sånt där. Dåliga vanor ska bort! Kvällen var riktigt lyckad.

På lördagen vaknade jag halv 7 efter 3,5 timmars sömn av att halsen är igentäppt och näsan likaså medn huvudvärk som inte gick av för hackor. Inte kul! Jag tänkte verkligen, nu ÄR jag sjuk. (Kvällen innan hos Evve klagade jag på att jag inte mådde så bra men folk manade på olika alkoholrelaterade drycker och tillslut kom jag över den där tröskeln, ni vet) Tji fick jag som inte låg hemma på fredagen och tog det lugnt. Jag pallrade mig i alla fall iväg sen på kvällen till Gunnar och vi lagade mat för att sedan äta tillsammans med Hedlunds. Sedan rullade nya människor in och kvällen blev en riktigt bra schlager-lördag. Jag lärde mig bland annat att Mickan kommer bli en sån där riktigt tjurkärring både när det gäller barnvagnar under lunchrusningar och hyllorna somn står för tätt på ICA. Isen har massa konstiga våldnader i vita t-shirtar hemma hos sig. Lewwe ser så grymt sädd ut när vi sitter och pratar om det övernaturliga att jag faktiskt börjar förstå hur rädd hon är.


Nu ska jag spela två matcher, i tibblehallen.

See ya, wouldn't wanna be ya! <3

Pöss / M

HEJE. Allt bra? Mm tänkte väl det :) Åh, gaaalet vad skönt det var imorse när solen kikar fram direkt på morgonen! Vilken boost, right? Sånt lite gör så mycket.

Idag på jobbet diskuterade vi bland annat om man skulle kunna/vilja ställa upp i Dating in the dark som visas på kanal5. Skulle DU? Det är lite läskigt, man skulle nog lära sig mycket om sig själv ..

När jag stod och väntade på bussen i danderyd ringer mamí och frågar om vi ska åka och hämta mat på Wasabi, thaistället nr 1 i NP, iaf. Jag blev glad, igen.

Nu är det snart träning. Har styrt upp ett s.k "måndags-fika" vilket innebär idag att jag gjort en fruktsallad till mig och Mickan. Blir hon inte glad av det så vet jag inte vas hon blir glad över ..


Min dag i text.

Pöss / M

Fortfarande obesegrade. Det var en laginsats idag när vi lyckades vinna med 5-4. Ett tack till Mois idag, som lyfte mig efter första perioden som förmodligen var den sämsta jag gjort. Jag tror inte ens hon tänkte på att hon gjorde det, utan det bara blev. Det behövdes inte mycket, men det räckte! Fortsätt tagga till kvalet nu grabs.


Efter matchen slängde jag ihop mat och satte mig sedan på vår baksida och njöt av den sista solen inlindad i filtar och i sällskap av min bror.

Frågade Amanda idag hur man blir av med söndagsångest. Jag får tänka vidare på det där alltså.


Snart kan man sitta på uteserveringar i skinnpaj och tygskor. Can't wait!


Pöss / M

Underbara människor man har att göra med ibland. Det var därför jag hade så galet roligt under mina tre år på tibble gymnasium förstår jag nu. Att man alltid uppskattar allting i efterhand, något man får jobba med! Knytismiddagen ägde rum hos mig och i det ingick Med andra ord, skratt, lite för mycket vin för vissa, ännu mera skratt, minnen, musik och sedan utång till stor staden, Collage blev slutdestinationen. För jävla bra var det. Ruskigt bra musik, det var tydligen någon känd DJ som var där och snurra stenkakor så att säga. Däribland oss hittade vi även E.M.D-Mattias, Agneta Sjödin, Tony Irving, Daniel DaSilva och Tobias Wallin, alla från Let's Dance. Det var väl bara Willy-boy som saknades. Inte för att jag saknade honom men men.

Stämningen var på topp HELA kvällen, och jag begär ingenting mer. Det är det som behövs, och kvällen var vad jag behövde! Till sist träffade vi på FCZ-Tore. Gud, han är verkligen precis så som han var på tv. Bortkommen men lite söt. Fast bara lite. Kommer inte ihåg vad han pratade om men enligt Jennes inlägg på sin egen blogg var det någonting om goth-musik? Inte riktigt mitt element men kan ju vidga sina vyer någon gång kanske.


Idag vaknade jag efter några timmars sömn och begav mig till min kusin som fyllde 16 barre. Det var inte så länge sen vi satt på mormor och morfars trappa på Ljusterö när sommaren var som bäst och mest påtaglig och satt och grävde i gruset tillsammans med Moffas hund Faxe. Fast det måste det varit, jag var nog 5, Oscar var 7 och du var bara 2 år. Jag vet inte varför jag kommer ihåg det, vi satt ju ändå bara och lekte med gruset på uppfarten. Strange in a good way


Ikväll ska jag möta upp Maggan-gänget i stan och äta middag sedan fika på Café 60 eller liknande. Morgondagen består av match och söndagsångest.


Pöss / M

Skönt titel på album tycker! Robbie Williams kan mer än att bara röka på ombord på en vattenskoter! Det är grejer det det.

Idag har jag jobbat som vanligt, riktigt kul faktiskt. Sköna människor och barnen är söta som socker. Och jordgubbar tillsammans. Jag tror jag blivit lite hemmablind faktiskt, "de finns inga andra som de". Jag är väl liten av en expert på att bli det men men .. Äh, nu kan det få vara så.


Efter jobbet satt jag och bläddrade i en Buffé-tidning samtidigt som jag hade på Förkväll på i bakgrunden. Blev sjukt sugen på att själv laga nå ny mat och tjong i medaljongen, inom 10 min så satt jag och papi i bilen på väg till Sabis i NP centrum för att handla käk som jag kan sno ihop imorgon. Guld ju! Det blir asiatiskt-inspirerat, resten får ni läsa er till på recept.nu. Nej men jag säger det imorgon mest för jag kommer inte ihåg vad det heter.

Återigen, har man/jag/någon för höga förväntningar på folk? Känns som många, bland annat jag men även andra, blir besvikna på folk i sin närhet. Det kan vara vad som helst som man blir besviken på. Har man själv för höga förväntningar på den personen? Varför skulle man annars bli besviken? Please, kiss and tell.

Mycket bra musik överallt just nu!

Tip of the day: Anderas Johnsson - We can wotk it out. Har egentligen inte gillat någon låt han gjort. Skönt att han
smäller till med den här låten då. Gåshud på mallan där faktiskt! Crazy good.

Tip of the day no 2: John Mayer -  War of my life. Vad ska man säga? John Mayer for president.


Taggar till reunion på fredag!


Pöss / M

Skypade precis med J&C! Samtalet började med skratt då J berättade om hennes dagstrip till San Diego där de, av vad jag förstod det, tittat på sälar i 3 timmar som bara låg där? Den händelsen fick oss iaf utsökt att tänka på uttrycket "Stranded whale" som regnade på oss i Grekland i somras .. underbart! De verkar ha det fortsatt bra där borta och det glädjer mig något enormt. Skönt att jag inte skypat sönder de små liven där borta, som de flesta andra verkar ha gjort. That's us! Vi tare som det kommer.


Jag står här och funderar på vad jag ska slurpa på under den kommande fredagskvällen då vi ska ha reunion. Vasalopps-shotten (även kallad störtlopps-shotten eftersom det går utför efter en eller två sådana) skulle vara mums i kistan. Får se vad Selma Lagerlöf och Carl von Linné säger om detta! Ska kolla med de.


Nu ska jag sätta upp mitt hår. Skönt att Mickan smsar och frågar när vi har samling efter 6 månader med samma schema :) pusspåre!

Pöss / M

Nu kommer det. Det som är så jobbigt när man haft en väldigt shysst vinter i ett antal månader. Tempen sjunker och vad händer då, mina vänner? Jo, snön den smälter och bildar slask. Behöver jag ens säga nå mer. Och TACK, verkligen tack till alla underbara bilister som kör ner en med snöslask när man går där helt utelämnad på trottoaren utan något skydd alls. Bara för du sitter i en plåtburk som skyddar dig, vilka jävla stolpskott.

Nog om det.

Jag är härmed skyldig Jennifer Sporrong en bio när hon kommer hem igen, för hon gjorde mig på bättre humör utan att ens veta om det imorse. Hitta henne ute i cyberspace imorse, innan hon skulle gå och lägga sig då, och jag fick någon typ av adrenalinkick i hela kroppen när jag såg att hon var online på ansiktsbok. Vi lyckas alltid missa varandra på skype, msn och allt möjligt som borde göra det enklare för oss att hålla kontakten. Jag behövde nog höra från mina kära vänner där borta för att få en liten humör-boost. Tänk att det krävs så lite! Helt otroligt.

Fick ett litet skönt avbrott idag på jobbet också när Mickan ringde. Vi pratade om lite allt möjligt vilket jag alltid uppskattar. Surra om vadsomhelst. Det var ett tag sedan jag pratade med henne, senaste gången var nog när hon varpå väg hem från krogen och hon ringer mig vid halv 3 och jag låg och sov. Jag tror samtalet varade i cirkus en timme . Hon står och skriker i telefonen som jag i princip lagt brevid mig och ligger och jag viskar lite försiktigt tillbaka. Haha ett sådant minne som jag bara kom att tänka på och hade lust att dela med mig av.

Träning ikäll, kris i ballongen. Vi får se hur det går!

Lånar lite från Lasse.


Jag är fruktansvärt nere just nu, idag, efter matchen. Och jag vet inte varför. Visst vi vann och jag är inte på långa vägar nöjd med min insats men det är nog inte där skon klämmer. Vad är det då? Jag har verkligen ingen aning ..


Den som lyckas muntra upp mig, bjuder jag på bio. That's a fucking promise



Ingenting i skallen = helt värdelöst inlägg



Pöss / M

YEY! Spikat att det blir reunion nästa fredag! 5 mars blir ett datum som får gå till historien, efter att framtiden kommit och blivit dåtid.. sen blire historia som vi skall minnas! Middag i mitt crib sen åka in till stan. Borde bli obligatoriskt sjungande av Seize the day med Hoffmaestro på vägen in, hoppas jag Jenne? En baggis. Jag är så glad över att det blir av, äntligen. Ändå massa underbara människor som jag delade vardag med i 3 år.

Igår jobbade jag häcken av mig för att sedan bege mig till Moa för att käka middag och kolla på en gråtar-film med Cameron Diaz. Filmen var helt okej, jag grät väl några gånger, blev gaaaanska svårt att hålla tillbaka. Men varför skulle jag å andra sidan? Det är nog nyttigt, som Moa sa. Kvällen var grym, skönt att bara vara med människor man trivs med. Det är ett underskattat fenomen tror jag! Molto beno

Idag har jag spenderat tid med min far. Vi åkte till täby c och handlade mat och diverse saker. Sedan begav vi oss hemåt för att se Inglorious Basterds på Blue-ray. Mycket bra kvalité på de discarna, förövrigt. Kan rekomenderas. Nu ska vi snart avnjuta en shysst middag bestående av olika köttstycken, bland annat baby back ribs, min personliga favorit :) smarresmarr! Finbesök har vi fått också, Familjen Andersson. Bör ej förväxlas med Sunes fam. Andersson utan de här har sitt näste i Väsby. Vi håller nu på att övertala de att se vår match imorgon, vilket vore kul!


Glöm inte att titta Melo!


Pöss / M

Ni får hojta om det blir för mycket sånt, mina kära vänner.

Men jag tänkte på en sak igår efter träningen. Först och främst kan jag lika gärna förklara vad jag menar med min sista cliffhanger i det tidigare inlägget, att det som hände på träningen i onsdags inte skulle hända igårkväll på träningen eller egentligen på någon träning framöver. Tränarna håller på att sätta ihop nya konstallationer och kedjor, backar spelar forwards och vice versa. Det är massa nytt helt enkelt, för nästan alla. En liten notis kommer här, jag vet att de allra flesta som är nere på våra träningar tycker att innebandy är bland det roligaste som finns.

Kan man inte bara gå in med den inställningen att det är bland det roligaste jag vet, jag spelar i det skönaste laget som finns och bara lira. Faaaaan okej, det kanske just idag inte riktigt går som jag velat, jag kanske inte får spela just idag, med de jag brukar eller vill men TESTA.

Nu till det viktigaste. Går det så jävla kasst för dig en träning, eller på jobbet eller i skolan eller var som helst och du blir så lack att du vill skjuta någon och sen gå hem och gråta. Tänk på vilka som blir drabbade av att du går runt och är grinig. Jag brukar tänka att jag vet att det inte handlar om mig, så den här personen är inte arg på mig men hennes arghet går ju ut över mig. Det är så svårt att stå emot och inte bli påverkad, det behövas egentligen ganska lite för att man själv ska hamna i obalans så fort någon annan är det. Det smittar, som sagt. Fortare än svinis skulle jag tippa på.

Om du är i obalans och är sur, går det ju oftast ut över de som du tycker mest om för du tror att de orkar stå där och bara ta all skit som du egentligen kastar på dem. Då känns det som man blir tagen för givet. Eller det har jag känt för inte så länge sen.

Så det var nog lite det här som den korta meningen fick summera i mitt förra inlägg! Jag tänkte på det här hela dagen igår och det var så kul när Karro skuttade fram till mig igår precis när hon kommit till träningen och fråga om jag var sur igår på träningen. Jag började skratta och så pratade vi bara allmänt och det var ruskigt kul att höra hur hon såg på träningen i onsdags, för vi spelade trots allt i samma kedja. Därför skulle jag också vilja ta tillfället i akt att säga att jag var verkligen inte arg eller något sånt, jag försökte bara strunta i alla neggo-tankar som folk kastade runt sig som att det var okej. Det var lite svårt, och jag hamnade nog lite i obalans och vem gick det ut över då .. jo kanske Karro. Men jag VET att en annan träning, en annan dag med exakt samma kedja, skulle det gå mycket bättre än vad det gjorde i onsdags för vi är alla så pass jävla skickliga spelare att det skulle inte vara några problem. Bara man har huvudet med sig, inställning inställning inställning. Och jag tycke faktiskt att det var kul att spela, vilket ingen verkar tro men jag kan ju inte göra mer än säga vad jag tycker sen får folk välja att acceptera eller dementera det. That's up to them. YEAH BABY

Det är lugnt, jag har fortfarande glimten i ögat :)

Pöss / M

"Ooooh, ljuva uppenbarelse, jag blir ju starkare och ser ljusare för varje dag!" Woopwoop

När jag kom till jobbet idag hade Martin riggat upp en liten tv där det var några tappra själar som stod och trängdes för att se Sverige förlora i kvartsfinalen i OS. Jag skulle inte klassa mig själv som hockeytroget fans som planerar mina fria timmar efter vad som ska ske på isen men faan vad det sved när slovakerna stänker in det avgörande målet .. Min vinnarskalle gjorde sig påmind vilket är bra, då vet jag ju i alla fall att den finns kvar.

Det känns som att jag går på repeat-knappen för tillfället. Ni vet vad jag menar? Det är för mycket lika, samma sak-saker som sker. Vem vill hoppa ur lådan med mig?


Passande låt för det humöret : Teddy Geiger - These walls


Träning ikväll! Det som hände på träningen igår, ska inte få hända ikväll. That's fo sho.


Pöss / M

Har kommit en skitgrym present till en kär vän som fyller år rätt snart. Måste bara se till att hitta den version som passar bäst, skulle man kunna säga. I hope I doooooo!

Händer en del spännande saker på jobbet också .. ingenting jag delar med mig av än vi får se vad som händer men det är kul när oväntade saker händer, right?



We, the unwilling, are doing the impossible for the ungrateful




Pöss / M